Vi åkte vidare från Piana, via Ajaccio som är Napoleons födelsestad. Ajaccio kändes som en storstad efter att ha varit i små slumrande byar….efter Ajaccio följde en längre biltur ner till sydspetsen av ön, 131 km på slingriga vägar,  det oss tog 2,5 timmar. Vi stannade och åt en picnic vi köpt på torget i Ajaccio, på en öde strand vid vägen, och tog ett dopp i havet. Härligt, och sådan lyx att vara helt ensam på flera km strand! Vi kom fram till Bonifacio på eftermiddagen och låg vid poolen och drack ett glas rosé, och bara njöt av utsikten som inte gick av för hackor. Här stannade vi i två nätter, och njöt av både det lilla familjeägda hotellet samt av den mycket speciella fina staden.

här ser man Bonifacio på andra sidan, en djup vik med en skyddad hamn finns mellan vårt hotell och staden.

Ägarinnan gick omkring på morgonfrukosten och och berättade om alla lokala specialiteter som fanns uppdukade. Hur kan de vara så pinn smala och ändå smälla i sig en hel buffé av sötsaker till fruost!? Överlag var det jättemysigt med alla små familjeägda hotell där man fick personlig service och omtanke. På Korsika finns nämligen inga stora hotellkedjor.

Bonifacio i solnedgången….

små gränder och en massa restauranger…

Staden är byggd uppe på en klippa och det ser nästan ut som allt kan tippa över och falla i havet =), för mera info läs här en.wikipedia.org/wiki/Bonifacio,_Corse-du-Sud, bäst sägs det att man ser härligheten från havet, men det blåste så hårt när vi var där så vi hoppade över båtturen.

Det fanns en trappa ner från staden till havet som heter Kungen av Aragoniens trappa, sv.wikipedia.org/wiki/Kungen_av_Aragoniens_trappa, vi gick den och oj vilket äventyr det var…. hoppas ni får en liten uppfattning av hur hujsigt häftigt det var…

den lilla “vägen” slutade vid en grotta där folk hade byggt stenhögar överallt, så vackert! =)

 

Finaste biten av Korsika är Bastia-Bonifacio, och tidpunkten (första veckan i oktober) vi valde att åka var helt perfekt, härligt väder och rätt så folktomt överallt, underbar mat och jättefina små hotell, ett superfint resmål!

Av olika anledningar har jag inte skrivit på ett tag. Tänkte visa några bilder från vår vecka på Korsika. Det var en spännande ö, med god mat, varierande landskap och massor av långa, folktomma sandstränder att picnica på. Vi flög till Bastia, hyrde bil och första dagen strosade vi runt i Bastia, åt en en enkel men fenomenal lunch på en uteservering med utsikt över hamnen. Vi fortsatte mot den lilla byn Lll`-Rousse, där vi stannade en natt på ett mindre familjeägt hotell  vid havet. Vi åt den godaste middagen på en restaurang ett stenkast från hotellet, och gick en underbar morgonpromenad därpå följande dag. Dag två åkte vi vidare mot Piana, och det var nog den vackraste sträckan på hela resan. Vi kom upp i högst 40 km/timmen för vägarna var så smala och krokiga. Råkande man titta ner så sög det till i magen, skyddsräcken existerar knappt och stupen är många och höga. Vi övernattade denna natt på ett 100 år gammalt hotell www.lesrochesrouges.com, bedagat men charmigt. Utsikten från rummet och terrassen är svårslagbar. Vi hade halvpension så vi åt även vår middag i deras stora matsal där tiden verkligen hade stannat. Vi gjorde en liten bergsvandring i kalankerna i Piana dagen därpå. Korsika är känt för sina många och långa vandringsleder, och nästa gång vill jag gärna vandra lite mera för naturen är helt otroligt häftig.

Nu blir den en bildbomb =), och ha en fin tisdag ni alla som ännu orkar titta in efter denna långa tystnad!

Först några bilder från Bastia.

Här är vägarna ännu lyxiga och breda….

kvällspromenad i lilla byn Lll´-Rousse….

gubbarna spelar boule…

och folk sitter ute och dricker pastis….

morgonpromenaden mot fyren uppe på bergsknallen har börjat.

en sådan fin morgon vi fick!

nu är vi på väg genom Kalankerna i Piana, och nu är vägarna redan så smala så bara ettan och tvåan behövs av växlarna i bilen….

utsikten från balkongen var en av dom bättre…

i den gamla matsalen hade man blandat hejvilt i inredningen, det batteridrivna lamporna med cerise skärm på borden skar i mitt hjärta…

frukosten intogs härute…

och här är vi på tur, härligt att få uppleva lite av resans magi på nytt genom att göra detta inlägg!

kan ni se hjärtat i berget?

och sen så vi hej då till Piana och Les Roches Rouges! Trädet ni ser på bild är för övrigt ett euckaluptus träd, undrade över varifrån den friska doften kom…

Hej och hälsningar från Frankrike! Min sambos föräldrar bor där sedan 20 år tillbaka i en liten, liten by som heter Tornac, och det är där vi bor när vi åker ner. Vi flyger till Montpellier via Paris och så kör man bil i en timme och sen är man framme i Tornac. Tänkte jag skulle skriva några rader senare i veckan om de ställen vi brukar besöka när vi är där, ingen reseguide, men ändå lite tips ifall någon är sugen på att resa dit.

Idag visar jag bilder från Tornac och av allt det fina som blommor därnere just nu. Senare i veckan blir det bilder och lite info om Avignon, Sauve och Sommieres, och så blir det nog lite matbilder, för det handlar mycket om mat när vi är på besök. =)

narcisserna blommar och doftar himmelskt….

och när vi är ut och går så ser man vinfält i varje väderstreck….

vägarna är smala och steniga…..

jag kan inte låta bli att plocka vildblomsbuketter….

timjanen blommor överallt…

så här växer vinrankorna…man skulle inte tro att av dessa “stubbar” så blir det vin…

vild iris som blommar…

på kvällen sitter vi under pergolan och blickar ut över vinåkrarna och cevennerna som syns i bakgrunden….

nedan är vi på “vinåkerspromenad” =)