som man egentligen inte ser så mycket av med själva ögat, utan en lång slutartid på kameran gör så att alla det där djupa magiska färgerna kommer fram.

Det är en otroligt fin känsla att stå där ute ensam på klipporna i mörkret, med hela himlen full av stjärnor, höra havets rörelser bryta den totala tystnaden, och fånga nattens färger på minneskortet.

klockan var ungefär 9.30 på kvällen när jag fotade dessa.